Vem?Östers IF. En av allsvenskans klassiker med 32 säsonger i högsta serien. Klubben bildades 1930 och fick sitt namn efter Växjö-stadsdelen man startade i. Färgerna valdes enligt uppgift efter klubben som dominerade dåtidens allsvenska, med guld både våren -29 och -30 (det vill säga vi, om inte det framgick).Klättringen genom seriesystemet skulle dock ta många år, och det var först 1961 man kom att kvala till allsvenskan för första gången. -67 vann man till sist kvalet och gick upp i högsta serien. Året efter blev man den hittills enda allsvenska klubb – ja, förutom de som vann den första allsvenskan givetvis – att vinna serien som nykomling. Den riktiga storhetstiden dröjde dock till skarven mellan 70- och 80-tal: På fem år, mellan -77 och -81, tog man inte mindre än tre sm-guld och ett cupguld! -92 är man återigen med i guldstriden men tappar denna gång till AIK som vinner på ett svartgult Malmö Stadion.Efter det börjar klubbens nergång. Man kvalar sig kvar -95 och -97, men -98 är turen slut – man kommer sist i allsvenskan och degraderas. 2000-talet för Östers del har varit turbulent. 2003 och 2006 spelar man i allsvenskan – 2003 kör man över oss med 3-0 i vår hemmapremiär på Olympia. -06 ger vi igen rejält med 4-0 hemma och 3-0 borta. Tekniske men långsamme Karekezi gör sammanlagt tre mål i matcherna.Allez Olivier! Men sedan börjar raset. Efter att ha slutat näst sist -06 trillar man ur superettan -07 och får finna sig i att spela div I-fotboll -08. Klubben hämtar sig snart igen, och -12 vinner man i fullständigt överlägsen stil superettan. Tränare? Roar Hansen. Återkomsten till allsvenskan slutar dock med nerflyttning, och året efter åker Öster för andra (!) gången på 2000-talet rakt igenom superettan. Efter att ha vunnit sin serie är den klassiska klubben återigen tillbaka i superettan som nykomling.För oss som har följt HIF ett tag är klubbfärgen inte den enda HIF-kopplingen. Bröderna Jansson, Niklas “Liatorparn” Persson, och framförallt Anders Linderoth och löpmaskinen Peter Wibrån är några spelare som har representerat båda klubbarna. I mer modern tid hittar vi både hyfsat framstående HIF-spelare som Emil Krafth och Darijan Bojanic med rötterna i Öster.Var?Myresjöhus Arena, Växjö. Efter åratal i öststatsbunkern Värendsvallen flyttade Öster 2012 in på helt nybyggda Myresjöhus Arena, som i korta drag kan beskrivas som en lite mindre version av Gamla Ullevi.Arenan är byggd i två etage hela vägen runt om, med ståplatser på nedre kortsidor, och tar 12 000 åskådare. Som bortasupporter hamnar man på en läktarsektion liknande den i Göteborg, vilket innebär helt ok sikt men kanske lite problem för större följen att synka sången.Arenan ligger en bit utanför centrala Växjö, i samma område som Tipshallen och Värendsvallen och en vägbeskrivning hittar du här.Hemmastödet då?Vi dominerar. Öster har aldrig gjort sig kända för någon passionerad publik. Det finns en liten trogen skara av sjungande supportrar men dels är man långt ifrån toppklass när det gäller röststyrka och dels har man svårt för att nå ut till växjöborna. De aktiva supportrarna har lite av en töntstämpel och den har helt enkelt suttit lite för hårt för att locka kidsen. Och äldre växjöbor är alldeles för tysta och försynta för att vilja bidra till publikstödet. Ett evigt problem på vischan är att folk helt enkelt tycker att stockholmslagen är det fetaste som finns, och enligt elaka rykten är Öster bara tredje laget i sin egen stad – efter Hammarby och AIK. Räkna med ungefär samma publikstöd som lag som Kalmar och Örebro.
Ordföranden har ordet: Varför bryr vi oss?
Fotbollen, som livet, är fyllt av klyschor. Det gör dem dock inte mindre sanna. Likt en pendel svänger det upp och ner, ständigt fram och tillbaka. Ibland går det ner under lång tid, ibland går det upp under lång tid. Hade jag varit fysiker eller matematiker hade jag kunnat utveckla det obestridliga fenomenet mer noggrant, men faktum kvarstår: så länge pendeln slår och du strävar efter ett mål kommer saker och ting gå ömsom bra och ömsom åt helvete. Nyckeln är fortsätta ligga i och veta vad man ska sträva efter, inte ge upp och hålla fokus, ständigt med ett vakande öga i backspegeln så man har en så god förståelse som möjligt gällande vad man gjort för fel på vägen så att förutsättningarna hela tiden är optimala när skiten träffar fläkten igen. Vilket den kommer göra.Vidare kommer den som tror det går att skapa ett företag, en organisation, en förening eller en klubb som ständigt går bra bara för att man når en mätbar milstolpe - en ekonomisk siffra i årsslutet, en individ i organisationen, en spelarförsäljning, en titel – alltid att ha fel.
Kortsiktiga mål uppnås tack vare långsiktiga visioner - aldrig tvärtom
Idag på dagen var det sju år sedan vi tog guld. Samma år vann vi trippeln. Jag springer fortfarande runt i t-shirten ”Mästarnas mästare”. Och tänk vad som kunde blivit – om May Mahlangu inte långtidsskadat sig, om vi bara satsat lite till och permanent värvat Alfred Finnbogason, om Alejandro Bedoya stannat hela säsongen. Tänk om! Eller inte.Pengar och titlar, ära och berömmelse, kan aldrig vara ett självändamål om vi vill skapa något genuint och hållbart. Pengar på stora spelarförsäljningar och titlar är kortvariga upplevelser, flyktiga tendenser. Ständigt ökad omsättning och vinnarkultur är däremot något som tar tid att skapa. Faktum är att arbetet för att upprätthålla, forma och förbättra dessa två aspekter förmodligen aldrig tar slut. En titel en säsong kommer aldrig någonsin vara en garanti för en titel nästa säsong, och ändå tycks det vara så väldigt många resonerar. Missförstå mig inte, det är bra att ha pengar och titlar är väldigt trevligt, men detta måste få lov att komma som ett resultat av ett mer långsiktigt arbete. Om det är någon som borde lärt sig detta vid det här laget så är det vi. Från supportrar till anställda och styret på kansliet, i styrelserum och valberedning.Idag, sju år efter det sena allsvenska guldet, möter vi Halmstads BK hemma på Olympia och en seger säkrar avancemanget vilket såklart är helt fantastiskt – inte minst ur en ekonomisk aspekt. Vi hade förmodligen inte klarat ett år till i Superettan. Den poetiska dramaturgin i att vi har chans att säkra uppflyttningen mot laget som petade ner oss gör det hela också såklart lite extra känslosamt. Men låt oss också se på vad det är som gör att vi så snabbt har kunnat befinna oss i den situation vi är i idag – bortom Andreas Granqvist, Rasmus Jönsson, Mamudo Moro och Mohammed Abubakari.
Sic transit gloria mundi - ständigt lika aktuellt oavsett om det går bra eller dåligt
Den 22:e november 2016 skrev jag en text om säsongen som gått. Den mest misslyckade säsongen i modern HIF-historia. Jag pratade om ”eviga värden”. Om en grogrund vi då redan börjat lägga för en supporterkultur i Sundets Pärla som vi kommer kunna skörda stora framgångar av i generationer framöver om vi bara fortsatte på den då så sakteliga inslagna vägen. En supporterkultur stöpt i kärleken för föreningen, färgerna, emblemet, landets vackraste fotbollsplan – inte för flyktiga stjärnlån, drömmar om Europaspel eller idén om att bli ”Nordens ledande lag”. Och som vi fortsatt.Som alla levande och dynamiska supporterkulturer finns det meningsskiljaktigheter kring hur vi bör utvecklas och vilken väg som är den rätta att gå men i slutändan upplever jag att när det har gällt som mest har alla supporterelement kommit samman för att bära Di Röe tillbaks dit vi hör hemma så effektivt som möjligt. Och nu står vi här igen, i en avgörande match på hemmaplan en mörk höstkväll. Dessutom vankas det klass 1-varning vilket symboliskt är av närmast bibliska proportioner. HIF är på väg tillbaka och det med orkanstyrka.
När vi tar det vet jag ej, hur vi tar det kvittar mig, allt jag vet är att HIF är på väg - men varför?
Hur som helst, anledningen till att vi står här är för att kortvariga nedgångar inte rubbat oss, vi har haft en någorlunda tydlig vision om hur vi ska uppträda och hållit fanan högt samtidigt som de sportsliga resultaten successivt börjat gå vår väg igen. Vi kan alla ge oss själva en klapp på axeln för ihärdigheten, så länge vi tillåter oss minnas denna tid när vi dominerar svensk fotboll igen under någon period i framtiden. Som läktarramsan förtäljer: när och hur vi tar det vet vi inte, allt vi vet är att HIF är på väg mot ett SM-guld. Vad ramsan dock inte frågar sig, vilket inte är så konstigt för då hade det blivit en rätt tråkig ramsa, är varför vi är på väg mot ett SM-guld? Är det för den tillfälliga glansen och att vinna för vinstens skull eller har vårt HIF-engagemang en högre mening än så? Jag vet i alla fall mitt svar på den frågan.Tyvärr ses vi inte ikväll. På den potentiellt enda dagen vi får tillfälle att fira något sen jag började engagera mig i Kärnans styrelsearbete är jag bortrest i jobbet, vilket såklart är lite ironiskt med tanke på senaste årens motgångar men det gör ingenting. HIF och Olympia finns imorgon också och vi har många fler med- och motgångar att uppleva under de nästkommande femtio åren.Sjung högt!Erik KruseOrdförande Supporterklubben Kärnan
Vi ska upp igen! Samling i sportbaren 21/10
Söndagen den 21/10 spelar AFC mot Falkenberg. Vinner Falkenberg blir HIF allsvenska nykomlingar 2019 i kavaj trots att det återstår fyra matcher av säsongen.Med anledning av detta öppnar sportbaren sina dörrar kl 13:00 för alla HIF-medlemmar som vill samlas för att tillsammans uppleva den eventuella återkomsten till svensk fotbolls finrum efter en kort visit i Superettan. Matchen sparkar igång 15:00.Föranmälan om närvaro samt ifall du vill sätta tänderna i chiliconcarnebuffén (för 129kr) är obligatorisk! Buffén går att ta del av till kl 14:30. Det kommer även finnas wrappade burgare att köpa i baren för er som inte vill käka buffé. Anmälan sker här.Funderat på att se matchen med polarna? Nu vet du var ni ska se den. Vi ses i sportbaren!__Var? Sportbaren under Södra ståNär? Insläpp 13:00, avspark 15:00Hur? Anmälan och medlemsskap i HIF är obligatoriskt. Ska du käka av buffén skriver du med det i din anmälan som du gör här.
Reseguide GAIS
Vem?Gais. Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap. Makrillarna. Götets så kallade alternativa förening till de lite finare IFK och Öis (Häcken räknas som bekant inte in). Har kunnat titulera sig svenska mästare fyra gånger, men senaste gången var längesen nu. På senare tid har föreningen brottats med ekonomiska problem och en jobbig tillvaro i Superettan, dit man degraderas 2012. Har nämnts som uppflyttningskandidat sedan dess men får det inte att stämma och har i tur och ordning slutat 7:a, 11:a, 11:a och 8:a. Till 2017 fanns det så lite hype om att klättra ytterligare i tabellen men istället slutade laget 9:a. Fanns en ny hype till i år där Offside hängt med laget under hela säsongen för att rapportera inifrån föreningen. Det har dock i sedvanlig ordning gått trögt för ekonomiskt tyngda Gais som i skrivande stund är indraget i bottenstriden. Med sex omgångar kvar ligger man tia, fyra poäng från negativ kvalplats.Låg även under 2014 på kvalplats till division 1 ett tag. Då klev en viss P-O Ljung in som huvudtränare och höll kvar laget i serien. Ljung fick sparken säsongen därpå.Var?Gamla Ullevi, så klart. Invigdes 2009 och ligger på precis plats som gamla Gamla Ullevi. Arenan är välkänd för de flesta HIF-supportrar, men för er som besöker den för första gången går den att beskrivas som typsnittet av en modern svensk fotbollsarena. Två plan. Inbyggda hörn. Bra närhet till plan. Kapacitet på 18 400. Som bortasupporter är det södra kortsidan som gäller. Biljetter till bortastå hittar ni här.Hur?Eftersom Gamla Ullevi ligger mitt inne i Göteborg är det enkelt att ta sig till arenan. Kör du bil är det raka spåret på E6 hela vägen upp, tills du ser gigantiska Nya Ullevi på vänster sida. Ta av vid Ullevimotet, över motorvägen och rakt fram. Efter bara några hundra meter ser du Gamla Ullevi på vänster sida.Vi hade här gärna rekommenderat att åka med Kärnan istället, men det går dessvärre inte vid produktionen av den här reseguiden. Samtliga tre bussar som rullar från Skåne tidigt lördag morgon är nämligen fyllda till bredden.Och här dominerar vi?Ja. Gais är som bekant den match i Superettan där vi stöter på någon form av motstånd, men det betyder i sammanhanget inte särskilt mycket. Har en hel del sjungande som i regel befinner sig på övre etage av östra långsidan. Försöker variera lite med sångerna, men har en ganska torftig repertoar. Vi ger ett plus i kanten för att de anstränger sig, men att vi kommer ta över ljudkulissen är det inte tu tal om. Till den här matchen är det dessutom tal om total invasion från oss rödblå. Förutom de 157 personer som reser med Kärnan vet vi minst en fullsatt buss till som rullar i egen regi. Fyra bussar är tillsist en god indikation på att det är en hel del som reser på egen hand från närr och fjärran.Pubsamling?I år sjunger vi återigen upp kring pubarna i Vasa. Notch, The Queens och Cheers slår alla upp sina portar ännu en gång. På Queen hittar du en burgartallrik och en öl för 150kr, Notch tar 129kr för detsamma och Cheers slår upp tacobuffé för 100kr. Hit är alla HIF:are välkomna för en bortamatchsamling med potential att bli en av de bästa i modern HIF-historia!
Bara resten kvar
Åtta matcher kvar. Mindre än en tredjedel av Superettan 2018 återstår. Det har som vanligt varit ett turbulent år. På medlemsmötet berättade ordförande Krister Azelius att det saknas 18 miljoner kronor för att nå den budget som presenterades på årsmötet. Som en följd av detta har HIF bland annat haft svårt att betala en hyra till kommunen, men den tvisten är nu löst. Helena Wennerström har samtidigt fått arbeta på dubbla poster sedan Mats-Ola Andersson Schulze sjukskrevs, vilket jag vet hon gjort med den äran.Nu står det dessutom klart att Mats-Ola inte kommer tillbaks och jag vill passa på att tacka honom för den energi han kom in med under en period då det behövdes nya, friska tag i föreningen. Mats-Ola har gjort mycket för återupprätta förtroendet för HIF:s klubbmärke runtom Sundets Pärlas näringsliv och för det ska han ha beröm. Vem näste klubbdirektör återstår att se, men det kommer krävas ett gediget arbete av rekryteringsansvariga för att få hitta rätt kandidat. Vilket är signifikativt för hela Helsingborgs IF.Vi är bara i startgroparnaSen jag klev in i Kärnans styrelse för fyra år sedan är meningar som ”det är en lång resa” och ”det kommer krävas hårt arbete” förmodligen dem jag använt flest gånger för att beskriva vår kära förenings stadie. Med tanke på ovan beskrivna läge förstår ni säkert lika bra som jag att vi, trots de fyra gångna åren, fortfarande bara är i startgroparna.Men skam den som ger sig! Vi har inte gjort det hittills och vi ska inte göra det framöver heller. Det är något vi supportrar visat i år i alla fall. Publiksnittet på 8 240 gör oss till sjunde bäst i hela fotbollssverige. Det är enbart topp fyra i Allsvenskan samt Djurgården och IFK Göteborg från betydligt större regioner än Helsingborgs som ligger före. Vi har vidare haft några magiska tifon som bara gått att genomföra tack vare en omfattande gräsrotsrörelse, från Supporterklubben Kärnans tifokassa som gjorts möjlig genom alla er HIF:ares donationer, till aktiva inom en rad olika supportergrupperingar som trots sina olika inriktningar kommit samman för att skapa ett visuellt intryck värdigt Skånes stolthet.
Min beundran för denna urkraft är oändlig. Det är denna kraft som utgör vår förenings fundament och syns från yngre förmågors vilja att skapa en häftigare kuliss på Olympia till de äldre förmågornas driv med försäljning av lotter från vilken vinsten går till ungdomssektionen samt hjälpa HIF ideellt med administrativa uppgifter. Vi är många och vi vill inte alltid samma sak men tillsammans kan vi trots detta uppenbarligen skapa väldigt bra resultat som i slutändan gynnar klubben i allas våra hjärtan.Kärnan försöker dra sitt strå till stackenHär försöker Kärnan också dra sitt strå till stacken under denna slutspurt av Superettan när allt ska avgöras och HIF ska tillbaka dit vi hör hemma genom att dels toksubventionera vår resa till Gais. De första 50 biljetterna gick för 100kr styck, och nu rullar försäljningen på med biljetter som kostar 200 kr styck. Just nu håller den tredje bussen på att fyllas – ska du med fixar du din resa här.Detta är resultatet av en omstrukturering där vi i Kärnans styrelse vill ge just dig som Kärnan-medlem fler förmåner med ditt medlemskap. Ett annat beslut i detta led är att kraftigt sänka priserna på våra souvenirer. Därför kommer vi från och med idag mot Brage att ha medlemspris 100 kronor på våra halsdukar samt vår senaste t-shirt ”hunden”. Ordinarie pris är 250 kronor. Ifall du inte är medlem är tipset alltså att teckna medlemskap för 100 kronor istället för att betala ordinarie pris och spara minst 50 kronor eller mer ifall du ska ha fler plagg.
Till sist har vi också tagit fram ett förmånligt och exklusivt Kärnan-erbjudande i Olympia Sportbar. För bara 85 kronor får du en burgare i näven och en 50 cl Carlsberg Hof. Ett erbjudande som gäller från öppning till avspark och som kommer rulla under hela säsongen. Vi vill att Olympia ska vara en mötesplats för alla och med dessa typer av erbjudanden hoppas vi att vi blir fler som känner att vi vill och kan ta oss till världens vackraste arena lite tidigare än vanligt för att ladda upp med andra rättrogna över en bit mat, något svalkande och kanske till och med lite sång. Vem vet, möjligtvis kan det bidra till att alla dem olika element som är verksamma på Olympia i slutändan också kan få en större förståelse för varandra?Vi ses ikväll, HIF:are!Ps. Om ni tycker subventioneringen av Gais borta varit bra lovar jag att ni inte kommer bli besvikna när övriga avslutande resor släpps. Håll som alltid utkik.Erik KruseOrdförande Supporterklubben Kärnan